I viltspår startar man vanligen på prov, vilket innebär att man endast tävlar mot sig själv. Inom vissa raser kan man även tävla, både på lokal- och riksnivå på olika mästerskap. Viltspår i sin provform består av två klasser: anlagsklass och öppenklass. Hunden måste vara minst nio månader gammal för att få starta. Det finns två typer av prov; rörligt och ordinarie. Skillnaden mellan dem är att tidpunkt och plats för ordinarie prov ska vara fastställd minst fem dagar före start.
Nedan är utdrag ur reglerna, som du kan ladda ner i sin helhet här.
§ 8 Provets uppläggning och genomförande
a. Terräng
Spåret ska läggas i terräng med normal vilttäthet och ska läggas så som ett skadat vilt normalt rör sig. Spåret ska passera höjder eller bergklackar, genom sänkor, gärna med inslag av kärr eller annan sank terräng. Spåret ska även innefatta rejäla tätningar eller annan svårtillgänglig terräng, där ett påsskjutet vilt kan tänkas ta skydd undan eventuella förföljare.
b. Spåret
Rekognosering och markering av de olika spåren bör ske i god tid före spårläggning.För att förhindra överväxlingar ska avståndet mellan spåren alltid vara minst 200 meter. Något kortare avstånd kan tolereras om terrängen genom väg, vattendrag eller liknande erbjuder en klar och naturlig avgränsning mellan spåren. Inget spår får korsa trafikerad landsväg. Spåret ska börja på en sådan plats där en ”passkytt” kan ha stått och leda in i omväxlande terräng. Till ledning för funktionär och provdeltagare ska spårets början vara synligt markerad.
Spåret ska i båda klasserna vara minst 600 meter långt och så lagt att det bildar fyra vinklar. Avståndet mellan vinklarna får inte understiga 50 meter. Om samma spår används flera gånger ska det vara minst 10 dygn mellan användningstillfällena.
c. Spårets markering
Spårbörjan ska endast vara markerad med att den yta om 25 x 25 meter där skottplatsen antas vara ska vara utmärkt. Platsen för skottprövning ska markeras. Markering av spåret i övrigt ska göras på ett sådant sätt att det endast kan lokaliseras av domaren och/eller spårläggaren med hjälp av en spårbeskrivning.
d. Blodläggning
Spåret ska i båda klasserna läggas med 2 deciliter blod. Spåret läggs med hjälp av spårläggarkäpp i vars nedre ände anbringas en skumgum- mibit med en kontaktyta mot marken av 2 x 2 cm, eller med hjälp av stänkflaska där det är av stor vikt att flasköppningen har en diameter av maximum 1 mm.
Tiden noteras när blodspåret börjar utläggas. Blodstämplarna eller blodstänken avsätts med cirka 1 meter inbördes avstånd. På det första tiotalet meter av spåret görs blodmarkeringen tätare. I båda klasserna ska i samband med blodmarkeringen släpas skank av hjortvilt. Skanken ska släpas även under bloduppehåll. Blodet ska alltid stämplas eller droppas i direkt anslutning till spårets sträckning. Om två hjälps åt vid spårläggningen ska den som markerar blod alltid gå sist.
På en sträcka av spåret görs ett uppehåll i blodmarkeringen på en sträcka av cirka 15 meter. I öppen klass ska dessutom vid två av vinklarna görs ett avbrott i blodläggningen på en sträcka av cirka 20 meter. Vid en av dessa vinklar med bloduppehåll ska spårläggaren, utan att göra något blod- spår, gå tillbaka cirka 15 meter, vid sidan av det lagda spåret på sträckan, och göra vinkeln där. Den släpade skanken läggs vid spårets slut och placeras så att den på avstånd inte är synlig för föraren, dock utan att gömmas. Från spårslutet ska spårläggaren avlägsna sig vinkelrätt från spårets riktning.
I öppen klass ska spåret vara ”nattgammalt” och ska vara lagt inom 12-24 timmar före prövningen.
e. Skottprövning
I öppen klass markeras 50-100 meter före spårslutet platsen för skottprövningen. Hunden sätts eller läggs, bunden eller obunden, vid markeringen. Domaren eller annan funktionär går cirka 15 meter från hunden i spårets längdriktning och avlossar där ett skott med hagelvapen eller startpistol 9 mm med knallammunition. Skotten ska skjutas i luften och inte i marken. Skytten återvänder till hunden. Domaren ska sedan visa i vilken riktning spåret går.